Ran

Hon är fruktad av människan. Det sägs att hon med sin skönhet lockar oss ner i havet. Men hon tar inga liv. Det är ett missförstånd. Hon tar hand om de redan drunknade och för dem till sina salar på havets botten. Uppgiften, att se till att alla varelser i hennes hav har det bra, tar hon på största allvar. Detta missförstånd gör henne oändligt sorgsen i stunder. När hennes make jätten Ägir ser denna sorgsenhet så står han inte ut. Då måste han genast ordna med fest i de gyllene salarna.  Detta är såklart till sjömännens stora glädje också. Ägir gör allt han kan för att få se sin hustrus leende igen. Han brukar säga att hennes hjärta är av guld och att hon är den värdefullaste skatt som finns.